I dag har bestått av en ganska obekväm blandning skratt och gråt. Jag vet inte riktigt vilket humör jag är på, egentligen...
Salt och sött.
Fult och vackert.
Den djupaste djärvheten och den största rädslan.

Men så är det väl. Upp och ner och fram och tillbaka. Här får ni i alla fall en gammal, konstig och överredigerad bild som bevis på att jag fortfarande lever och, hm, frodas.