Klockan är 23:26 och jag skriver mitt sista inlägg för det här året.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva, egentligen. Önskar er alla ett gott nytt år, i alla fall!

Bestämde mig för att ge lite utnämningar, haha.
Det hela har gått relativt fort med tanke på alla mappar
som fanns att rota igenom, så döm inte alltför hårt.

Årets bild: jul

---

Årets bild: ljus

---

Årets bild: djur

---

Årets bild: semester

---

Årets bild: roligt

---

Årets bild: ätbart

---

Årets bild: landskap

Här får ni ett totalfailat porträtt av Daniel Craig,
eftersom jag i går hade den stora äran att gå på bio med min mor. Enjoy!

Espero alegre la salida - y espero no volver jamás.
Jag väntar glad på avfärden - och förväntar mig att aldrig komma tillbaka.
// Frida Kahlo

Experimenterar lite i Illustrator. Det är roligt. 3D-effekten och jag kommer mycket bra överens.
Vi får väl se vad det blir av mina små höghus...

Jag sitter fast. Helt fast, sitter jag. Jag är en fast människa.
Vad ska jag göra med den här brunhåriga tösen? Jag har ingen aning....

Skit i världens sämsta kort taget med systemkamera ever.
Skit i världens sämsta redigering gjord i Photoshop CS3 ever.

Det är ett fototält!
I morgon ska det med största sannolikhet invigas och då, då kan vi snacka bildspam.

Tänkte bara ägna ett meningslöst inlägg åt min skärmsläckare. Jag har den där som är som en rymd, och stjärnorna rör på sig så att det ser ut som om man själv åker. (Himla fin beskrivning, verkligen. För mycket julmat gör mig snurrig.) I alla fall: Vet ni vilken effekt en 27-tums skärm har på den skärmsläckaren?
Den blir väldigt verklig. Man liksom faller genom Universum.

Nu vet ni det.

Nu är julen snart över. Jag försöker komma på något att illustrera eller rita eller så. I bland är inspirationen på bottennivå...

---

Close-up

God jul allihop! Samtliga chokladbitar i min calendrier de l'Avent är uppätna, under granen blir det allt trängre. Utanför fönstren är det förstås lika grått som vanligt... Men i alla fall. Det är julafton!

Trots allt.

Julen är liksom lite efter i år, känns det som. Mitt rum som alltid brukar vara fullt av glitter och tomtar redan två-tre dagar före julafton är fortfarande helt oberört av högtiden, bortsett från lite adventspynt. Inget glitter någonstans. Jag vet inte ens om jullådan är uppburen ur källaren en gång.
Nåja, lite ordning finns det allt. I går kläddes granen och mamma är i full färd med julmaten nere i köket. En kompis har varit här och lämnat en julklapp, snart ska Phil Spectors julskiva från -63 köras i gång och då - då kan vi snacka stämning. Faktum är att det kvittar nog hur många glittrande granar som står och är allmänt gröna och granna i stugan, så länge den skivan inte spelas är det inte på riktigt.
Det ordnar sig.
Tjugotredje luckan är öppen!

"På vägen hem gick Ellen hela tiden och ordnade med håret och sminket och speglade sig i en liten fickspegel med rosa kanter på. Till slut kunde jag inte motstå frestelsen att tala om för henne att Ludvig brydde sig betydligt mer om vad flickor hade inuti huvudet än utanpå. Då såg Ellen ganska oroad ut, och jag tänkte elakt att det gjorde hon väl rätt i."

Nu har jag sprungit runt på stan halva dagen. Snabbhandlat sista julklapparna, lånat en hel drös med böcker. En riktig liten läslus är jag, hur många gånger jag än försökt förneka detta faktum genom åren. Vet inte varför riktigt. Det är väl bra att läsa? Haha.

Sitter just och sjunger högt med till en av mina vinylplattor. Skivspelaren står inne i mitt rum medan jag sitter i datorrumment, så det krävs lite volym. Tur att vi inte bor i lägenhet, haha. Jag har just ätit frukost och ska snart försöka dra på mig lite kläder och gå ut med hunden. Sen blir det sista julklappsinköpen... Hoppas jag innerligt. Det är dags att få ordning på den här julen nu.

Tänkte bara tipsa lite om "gåvoshopen" på Unicefs hemsida. Där kan man ge allt möjligt - från blyertspennor till jordnötskräm till en cykel. Läs mer om hur hela grejen fungerar här.

 
 
 
Fotade med Canon Powershot A570 IS

I dag har jag och resten av familjen varit och skaffat julgran. Min far ärvde en del skog och faktiskt ett hus också (fast det är sålt nu) efter sin farbror, så nu åker vi ut varje år och hugger oss en lagom liten gran med pappas yxa. Efteråt fikar vi ute på en halvö där det också finns en brygga ut i vattnet. Står man på den bryggan känns det som om man har hela sjön för sig själv... Tyvärr finns där blodiglar om sommaren, annars hade det varit ett perfekt tälta-nån-natt-och-ta-ett-morgondopp-varje-morgon-när-man-har-vaknat-innan-man-fixar-frukost-över-öppen-eld-ställe.

---

I bilen efteråt, just på väg att köra hem - mamma, pappa och jag:
P: Ska vi inte åka snart?
M: Jo men... Jag var tvungen att ta på mig handskarna.
P: Eller ska vi stanna här? Pilla med det där, fixa det här, vi kan städa lite... Middagen har vi i facket här framme!
J: Har vi ingen kandelaber?
P: Jo, vi kan tända eld på växelspaken.
M: Men hallå! Jag skulle bara ha mina handskar!
P: Japp, man måste ha handskar för att köra den här bilen. Ny grej för Volkswagen. Man måste!

Jag har väl inte berättat så mycket om mig själv här, egentligen. Möjligen lite i introduktionen, men inte annars. En sak jag inte tror att jag har nämnt är... tja, vad ska vi kalla det? Mina åsikter, kanske. Om jag ska beskriva dessa åsikter i en enda mening kan jag till exempel säga: Jag är en arg, miljömedveten feministvegetarian. (Den frasen har jag uppfunnit nu på senare och den är faktiskt mycket användbar. Om man inte har talfel eller är nyvaken, som jag häromveckan: "Jag är en... Jagäreen... Jag är en arg, miljömeden... Skit.") Egentligen är jag inte vegetarian, utan semivegetarian, men det är oftast lite för avancerat för vanligt folk som inte kan skillnaden mellan procent och procentenheter. Vilket inte alls har med saken att göra, men i alla fall.
Annat som har med mina matvanor att göra är att jag varken dricker Coca Cola eller äter på McDonald's, för regnskogens skull i första hand. Med Coca Cola följer också Fanta vilket är synd eftersom jag älskar den där rödorange smaken - Exotic Thrill kanske den heter - men lite uppoffringar får man väl göra. Dessutom är det väldigt mycket socker i Fanta.
Feminist är jag också ja, och på min väska står skrivet Krossa patriarkatet med stora bokstäver. Dock handlar det inte om att ersätta patriarkatet med ett matriarkat, för det vore inte ett dugg bättre.
Något som kan göra mig redigt förbannad på mänskligheten över huvud taget är hur vi behandlar miljön. Nu är jag hiskeligt generaliserande, och det vet jag om. (Jag gillar inte när folk generaliserar heller.) Dessa oljesnubbar som sitter på alla pengar och bestämmer hit och dit hur miljöproblemen ska få fortgå... Det gör mig så arg. Det gör mig så arg att pengar kan styra till och med över livet, över allt liv som finns på den här planeten.

Jag är också emot konsumtion och så vidare.

Well. Det var allt från - och om - mig för den här gången. Adjö.

Nu har jag, mor och far kollat på Love Actually på fyran. Den fick fyra fyrar (många "fyr" här?) i GP vilket den inte riktigt var värd men tja, helt okej. Hugh Grant i rollen som premiärminister var ett intressant val, förstås. Och jag förstår inte hur han och Colin Firth ständigt lyckas hamna i samma film men de kanske har lite personalbrist eller något.
Sen får ju pappa som vanligt krupp över alla reklamavbrott, haha...

Nikon D300 + AF NIKKOR 18-35 mm 1:3.5-4.5 D

Eftersom vår balkong ger en sådan bra utsikt över de fyrverkerier som hålls varje år i den här stan, anmälde jag mig som inofficiell fotograf och hukade mig tappert över det våta trägolvet med balkongräcket (för övrigt ännu våtare) som stativ. Jag har ingen aning om ISO-tal etcetera eftersom det hela skedde i en väldig hast, men kameran hade jag i alla fall koll på. Hah.

En dammvippa (i verkligheten var det en dammsugare, men är man lat så), en kudde (sova bort halva dagen? Jag?), en skivspelare (heja vinyl!) samt pennan till mitt ritbord. Bara en liten sammanfattning, liksom.

Sanna och hennes far sitter vid köksbordet. Sanna läser en bok, fadern ögnar igenom receptet till ett bröd han tänker baka.
Pappa: Hm... Rågmjöl... Hmm.... Jäst.... Hmm... Stött kummin... Stött kummin?
Sanna (tittar upp från boken): Va?
Pappa: Det ska vara stött kummin här i! Stött kummin, liksom!
Sanna: Jaha?
Pappa (går fram till kryddhyllan över spisen och öppnar skåpet): Hörru kummin, kom ut nu va? Fattade du inte att det bara var på skoj!?
Sanna: Oh, gosh.

Skratt.

Sitter och kladdar lite. Det går inte så bra. Min kreativitet har försvunnit lite sedan i natt, tyvärr. Men roligt är det förstås i alla fall. Att bara sitta och kladda lite, utan att egentligen behöva visa upp det jag gör. (Fast det gör jag visst ändå, trots att det verkligen bara blir kladd.) Loreena McKennitts An Ancient Muse spelar i bakgrunden. Speciell musik, men väldigt skön att ha omkring sig när man målar. Jullovet har precis börjat och jag kan göra lite vad jag vill. Åtminstone för en stund. Snart ska det städas, men innan dess tar jag ut lite av mina konstnärliga rättigheter och omvandlar dem till... Ja, kladd. Och eventuellt något mer.

Ur Washington D.C. - Meg Cabot.

"Tavlan som fick Edvard Munchs Skriket att framstå som ytlig och färgglad", enligt min far.
Klicka här för att uppnå klimax.

Jag har ganska fullt upp just nu.
Ska ju ha in jobbet i morgon, så jag måste fixa med det... Och det tar en del tid. Nu vet jag inte ens om jag ska ha det datorgjort eller handritat. Har båda, vet inte vilket som är bäst. Suck.

Det är lite glest mellan illustrationerna nu, men här kommer en, i alla fall...

Jag har fått jobb.
Inte nåt imponerande toppjobb precis, men ändå. Jag ska göra lite skisser föreställande en affär med väskor och accessoarer och sen kanske få en slant för besväret. Det är jag, min kompis och en annan kille från vår klass. De tre bästa, med andra ord. Haha.

När jag ser den här snubben rita blir jag himla sugen på att försöka måla något seriöst själv....

Här får ni lite vackra vinterfärger. Bilden är från förra året och tagen med min kompaktkamera, men jag gillar den.

Jag är hyfsat trött i dag.
Satt uppe till halv två i natt och pluggade. Himla bra jobbat... Haha. Men trött blir man.

I dag när jag var på väg hem lyssnade jag som vanligt på min iPod.
Då kom en speciell låt upp... En låt jag lyssnade på en kväll i somras, i Milano. Milano, där jag hoppas få bo en dag. Och det räcker verkligen med den låten för att jag ska minnas alltihop; känslan av att hela staden gungade i takt med musiken i mina hörlurar. Varm fläktande vind på mina kinder. Bilar parkerade lite hur som helst på trottoarerna. Alla ljud, dofter...

En dag kommer jag....

I dag är det andra advent.
Såklart har jag uppdaterat adventsljusstaken i menyn. Huh, nu insåg jag just att jag knappt har börjat fundera på vad jag ska ge folk i julklapp... Jag brukar ju lita på att jag hittar något bra när jag väl masar mig ner på stan. Kanske vore läge att bli lite planerande och duktig i år?

Yes, nu är det lite jul-/adventspyntat både i menyn och på headern. I morgon är det ju andra advent så det var dags... eller hur?

Redigering: tunnare linjer (Illustrator) samt arbete med efterbelys & skuggor (Photoshop).

Skuggor är så himla kul att jobba med.
Ger liv och djup åt bilden. En extra dimension. Och det är inte svårt heller.

Jao. Som ni ser. Uppdateringar av den kommer med allra största säkerhet inom någon dag.